Kan inte förstå att tiden bara springer i väg. De är som om veckorna bara försvinner och med dom även kilona och de känns skönt. Att kommit under 20kg gränsen känns väldigt skönt.
Nu sattsar jag på 10 kg till och de skönaste är att jag köpt ett par byxor i en storlek mindre än jag brukade. HURRA!.
Har svårt att förstå att jag gått ner så mycket, det är verkligen tufft mentalt för mig, känner att jag skulle kanske behöva gå och prata med någon om allt som händer så de känns väldigt motigt just nu. De har hänt så många saker i mitt liv de senaste veckorna så jag har svårt att veta igentligen vad jag känner eller om jag blandar ihop mina känslor. Även om det känns tungt visa dagar och man inte alltid får i sig de man ska äta så tycker jag att det går förvånansvärt bra för mig.
När jag tittar mig själv i spegeln så ser jag hur mycket jag tappat och de är så kul. Känner på hela mig att det är enklare att sova, vrida sig i sängen, knyta skorna och massor av mera fysiska saker som att jag orkar gå mycket längre utan att bli anfådd.
Ser fram emot att komma under 100kg gränsen nu. Det är inte långt kvar 
jag väger nu 112kg och de är så skönt. Vet inte när jag vägde så lite senast tror de va nästan 10 år sedan. *ler*.
Än så länge har jag inte tagit en enda klunk coca-cola och de känns super bra.
Det är verkligen heeeelt fantastiskt! Va skönt att det går så otroligt snabbt och bra, synd bara att du måste stå ut med kärlekstrassel och sånt jobbigt under tiden. Förstår att du är ”messed up” i huvudet också, det är ju en stoooor förändring när hela ens fysiska jag krymper så mycket och så fort för det är ju en del av din identitet också sen så länge tillbaka, även om det skönt att vikten rasar så måste ju hjärnan hänga med i samma takt om vem man är och hur man ser ut, både synen på sig själv och vem man ser i spegeln och det kan vara tufft när det går så fort. Och som sagt kärlekstrubbel på det, du har det tufft nu. Tänker på dig hela tiden, ring när du vill.
/Monica